Exempelfall på rörelseorganens hälsa

Lilli är 43 år och arbetar som butiksbiträde i en stor livsmedelsbutik. Hon plockar varor i hyllorna och arbetar i kassan. Lilli har börjat få ont i axeln och har nu nästan ständig värk i den. Hon aktar axeln i arbetet och försöker sköta sina uppgifter utan att det gör ont. Hon har tvingats vara på några kortare sjukledigheter.

Undvik detta

Lilli berättar för sin chef om axelsymtomen och vad som förvärrar dem. Chefen tar inte Lillis symtom och sjukledigheterna de orsakar på allvar utan konstaterar att alla arbetstagare måste klara av att utföra alla arbetsuppgifter i butiken. När symtomen förvärras tvingas Lilli till en längre sjukledighet och efteråt kan hon inte längre återvända till arbetet.

Gör så här

Chefen märker att Lilli har problem med att ställa varor i hyllorna och att hon aktar sin axel i kassan. Chefen rekommenderar att Lilli besöker företagshälsovården. Där konstateras hon ha en senskada i axeln. Lilli får en kortare sjukledighet och instruktioner av företagshälsovården om hur hon ska rehabilitera axeln. Lilli kommer överens med sin chef och företagshälsovården om arbetsprövning vid butikens infopunkt där arbetet inte belastar axeln för att stöda rehabiliteringen. Efter denna aktiva rehabilitering och temporära modifierade arbetet kan Lilli återvända till sina tidigare uppgifter så att hon ibland vikarierar för arbetstagarna vid infopunkten.

Heikki är 50 år och har arbetat i många år som snickare. Han har sedan några år tillbaka haft symtom i ryggen och knäna. Heikki har härdat ut i arbetet tills hans axel började värka och han tvingades sjukskriva sig. Heikki ställs i operationskö för en axeloperation. Axeln opereras.

Undvik detta

Chefen har ingen kontakt med Heikki under sjukledigheten och frågar inte hur han mår eller hur han återhämtat sig efter operationen. Chefen förväntar sig att Heikki återvänder till sitt vanliga arbete efter sjukledigheten. Återgången till arbetet drar ut på tiden och axeln läker dåligt. Dessutom har Heikki fortfarande problem med knäna och ryggen. Heikki kontaktar sin chef som konstaterar att Heikki kan återvända till arbetet först när han är fullständigt frisk. Efter ett år av sjukledighet får Heikki avslag på sin rehabiliteringsansökan. Heikki blir arbetslös med inkomstrelaterad dagpenning och därefter arbetsmarknadsstöd. Han blir alkoholiserad och får en permanent invalidpension som 56-åring. Arbetsgivaren har pensionsansvaret vilket påverkar avgiftsklassen.

Gör så här

Chefen diskuterar med Heikki om hur han orkar med arbetet innan axeloperationen. Heikki konstaterar att ryggen och knäna redan länge har försvårat arbetet. Företagsläkaren har diagnostiserat progressiv artros i knäna och diskbråck i ryggen som inte kräver operation, samt artros i ryggen. De kommer överens om att det är viktigt att arrangera ett nätverksmöte med företagshälsovården redan innan axeloperationen. På mötet konstaterar de att Heikki troligtvis inte kan återvända till sitt tidigare arbete som snickare och inte heller sin nuvarande arbetsgivare efter operationen. De diskuterar möjligheten att Heikki skulle utbilda sig till arbetsledare. Heikki har varit en flitig, uppskattad, social och omtyckt arbetstagare. Chefen bedömer att Heikki skulle bli en bra arbetsledare.

Återhämtningen efter axeloperationen tar längre än väntat. Heikki konstaterar i ett nytt nätverksmöte tillsammans med sin chef och företagsläkaren att han inte kan återvända till snickararbetet. Han ansöker om yrkesinriktad rehabilitering i form av arbetsprövning som arbetsledare. Arbetsprövningen går bra och den yrkesinriktade rehabiliteringen fortsätter med en läroavtalsutbildning för att bli arbetsledare. När utbildningen är klar får Heikki börja arbeta med arbetsledaruppgifter där artrosen i knäna inte är ett hinder.

Tarja är en 34-årig byggstädare. Hon har axel-, handleds- och ryggsmärtor som orsakar allt längre sjukskrivningar. På grund av sina smärtor har hon tidvis varit sjukskriven kortare perioder. Även sömnen rubbas av smärtorna.

Undvik detta

Tarja är i kontakt med sin chef och berättar att jobbet som byggstädare har blivit för tungt för henne. Smärtorna är så allvarliga att hon inte längre kan motionera efter arbetsdagen. Dessutom har hon det stressigt hemma. Chefen meddelar Tarja att det inte finns något annat arbete tillgängligt och att hon ska återvända till sitt nuvarande arbete först efter att hon återhämtat sig fullständigt. Sjukledigheterna och sömnsvårigheterna fortsätter och Tarja drabbas av depression.

Gör så här

Chefen diskuterar Tarjas arbetsförmåga med henne. De kommer överens om att Tarja besöker företagsläkaren en gång till och därefter arrangeras ett nätverksmöte. Företagsläkaren ger Tarja en remiss till en fysioterapeut, som konstaterar att hon har överrörliga leder och rekommenderar en av FPA:s rehabiliteringskurser och lättare arbete.

I nätverksmötet kommer det fram att det skulle finnas möjlighet till lite lättare kontorsstädningsuppgifter hos den nuvarande arbetsgivaren. Tarja får goda rehabiliteringsråd och tips om hur hon ska ta hand om sig själv. Hon börjar arbeta med kontorsstädning, sömnen blir bättre och sjukskrivningarna behövs inte längre. Även situationen hemma blir bättre.

Seppo är en 55-årig elmontör som utför entreprenadarbete. Arbetstakten har börjat avta på grund av axelproblem och knäartros. Seppo har svårigheter att klara av arbetsuppgifterna där han måste sitta på huk eller hålla upp händerna.

Undvik detta

Chefen märker att Seppo har svårigheter att klara av arbetsuppgifterna där han måste sitta på huk eller hålla upp händerna. Chefen kommer överens med resten av arbetsteamet att de andra tar över arbetsuppgifterna där man måste gå ner på huk. Dessutom uppmanar chefen alla i teamet att använda en lyftplattform. Teamet upplever att arbetet går långsammare med lyftplattformen och de börjar hjälpa Seppo med arbetet. Några andra börjar få symtom i knäna och axlarna. Seppo genomgår en ledprotesoperation i knäet, men efter sin sjukskrivning finns det inte längre plats för honom i teamet. Han vill inte utbilda sig på nytt. Han blir uppsagd eftersom arbetsgivaren inte kan erbjuda något arbete som passar hans arbetsförmåga.

Gör så här

Seppo berättar för sin chef att han har svårigheter att hålla samma takt som resten av kollegorna på grund av sina axel- och knäsmärtor. De kommer överens om att Seppo övergår till arbete med månadslön och sådana arbetsuppgifter som möjliggör användning av lyftplattform. Till en början underlättas situationen men så småningom börjar knäna påverka arbetet. Seppo blir sjukskriven och en ledprotesoperation i knäet väntar.

Under sjukledigheten funderar Seppo på sin situation och beslutar att han inte kan återvända till sitt vanliga arbete. Inkomsterna med månadslön är klart lägre och axelsmärtan har inte gett med sig. Företagsläkaren hänvisar honom till företagshälsovårdens sakkunniga inom det sociala området och tillsammans diskuterar de inledningsvis möjligheten att bli företagare.

På nätverksmötet beslutar man att Seppo ska ansöka om yrkesinriktad rehabilitering. Seppo får ett förhandsbeslut om yrkesinriktad rehabilitering och en betalningsförbindelse till en tjänsteleverantör som ska hjälpa honom att utarbeta en rehabiliteringsplan. En karriärcoach hjälper honom att skapa en affärsplan och lönsamhetskalkyl för att grunda ett företag inom elbranschen. Seppo får göra en understödd arbetsprövning i företaget i sex månader varefter han övergår till arbetsuppgifter som lämpar sig för hans arbetsförmåga, till exempel entreprenadofferter. Seppo ansöker om näringsstöd för köp av ett hjälpmedel som underlättar arbetet. Efter att han återhämtat sig från ledprotesoperationen grundar han ett företag inom elbranschen som efter några år sysselsätter tre arbetstagare.

Henna är en 56-årig specialist som numera främst arbetar på distans. Efter att distansarbetet ökat har hennes nacksmärtor blivit värre och hon har börjat känna sig ensam. Hon har inga regelbundna möten varken med sina kollegor eller sin chef. Samtalen är korta och Henna har en känsla av att det mesta blir på hälft.

Undvik detta

Henna försöker inflika till sin chef att hon har nacksmärtor och att arbetet är ensamt. Chefen reagerar inte på Hennas meddelande och minskar på kontakten för att Henna ska få arbetsro. Henna blir irriterad på detta till en början men finner sig i sitt öde. Hennes ångest ökar och hon börjar dricka alkohol dagligen, vilket leder till störningar i återhämtningen och att Henna blir tröttare än tidigare. Hon börjar göra misstag i sitt arbete och börjar arbetsdagarna allt senare. Chefen börjar misstänka problem med drickande och hänvisar Henna till företagshälsovården. Tyvärr reagerar chefen för sent och vårdhänvisningen leder inte till önskat resultat. Henna blir uppsagd.

Gör så här

När Hennas arbetsuppgifter ändras ser chefen till att Henna har en ergonomiskt bra arbetsstation hemma och en tillräckligt stor skärm. De har två regelbundna möten i veckan där de går igenom veckans arbetsuppgifter och hur de framskrider samt diskuterar allmänna frågor så att Henna känner sig delaktig i arbetsgemenskapen och att man bryr sig om hennes välmående.

Henna berättar att hon har börjat uppleva tilltagande nacksmärtor. Chefen uppmanar Henna att vara i kontakt med en företagsfysioterapeut som kommer överens med Henna om ett distansbesök. Fysioterapeuten rekommenderar ett par mindre förändringar i arbetsrummet hemma hos Henna. Fysioterapeuten rekommenderar också att införskaffa några hjälpmedel och ger instruktioner för pausgymnastik till Henna. Henna förmedlar detta till sin chef i ett gemensam möte. Chefen föreslår att alla som arbetar på distans deltar i regelbunden gemensam pausgymnastik.

Hennas nacksymtom minskar och hon märker att hon trivs bättre i sitt arbete när hon inte känner sig ensam även om hon jobbar hemifrån. Ur detta föds idén om gemensam kaffepaus med de närmaste kollegorna varje vecka, vilket alla känner sig nöjda med. Även arbetseffektiviteten ökar.