Så här främjar du som arbetstagare din fysiska funktionsförmåga i arbetet

Stöd- och rörelseorganens funktionsförmåga är en viktig del av din arbetsförmåga. Din fysiska arbetsförmåga påverkas av både dina egna handlingar och arbetsförhållandena. Ta hand om din funktions- och arbetsförmåga. Om arbetet är för belastande, för det på tal med din chef.

Stöd- och rörelseorganens hälsa är en del av din arbetsförmåga

Arbetsförmåga innebär att du lyckas i arbetet enligt dina egna och arbetsgivarens förväntningar. Detta förutsätter att du har tillräckligt med resurser (bl.a. funktionsförmåga, kompetens) sett till arbetskraven. Din fysiska arbets- och funktionsförmåga avser dina egenskaper och din beredskap att klara av de fysiska kraven i ditt arbete både efter jobbet hemma och på fritiden. Att främja och stöda stöd och rörelseorganens hälsa utgör alltså en viktig del av din arbetsförmåga. Dess betydelse framhävs i synnerhet i arbete som innehåller kroppsligt belastande uppgifter.

För fram skadlig belastning

Din arbetsgivare har en skyldighet att se till att din hälsa eller säkerhet inte äventyras i arbetet. Arbetsgivaren ska även se till att belastningsfaktorerna och riskerna i ditt arbete identifieras och hanteras med lämpliga arbetsredskap, åtgärder och anvisningar. Som arbetstagare har du däremot ansvar för att du utför arbetet på ett säkert sätt, iakttar åtgärder och anvisningar, använder de arbetsredskap du fått samt för att föra fram problem.

Företagshälsovårdens representanter utför en arbetsplatsutredning på er arbetsplats och bedömer då även den fysiska belastningen i ditt arbete. Detta innebär att de utreder belastningen på stöd- och rörelseorganen samt andnings- och blodcirkulationsorganen. De bedömer även vad belastningen innebär för arbetsförmågan och hälsan. Det lönar sig för dig att berätta om ditt arbete för dem och på så sätt aktivt delta i utredningen.

Diskutera skadliga belastningsfaktorer med din chef och för dem på tal i god tid och med låg tröskel.

Detta är viktigt särskilt om du arbetar med sådana uppgifter som omfattar upprepad eller fortlöpande

  • hantering av bördor 
  • statiskt muskelarbete, till exempel att bära upp armarna   
  • ensidiga arbetsrörelser eller arbetsställningar  
  • arbetsfaser som kräver styrka  
  • vibration som riktas mot kroppen eller händerna   
  • psykosociala belastningsfaktorer, såsom höga krav, små påverkningsmöjligheter samt knappt stöd från arbetsgemenskapen och chefen.

Det lönar sig för dig att handla redan innan du får besvär. Vänta inte tills situationen försämras. Låt dig inte heller nedslås om den första diskussionen inte ännu leder till åtgärder.

Tidigt stöd är till för dig

Alla arbetsplatser ska ha överenskomna tillvägagångssätt för tidigt stöd. Det betyder att om du eller din chef är orolig för din arbetsförmåga kan ni diskutera den tillsammans. I bästa fall gås sådana diskussioner med en mycket låg tröskel och de tillhör vardagen enligt arbetsplatsens verksamhetskultur. Syftet med tidigt stöd är att identifiera eventuella problem som gäller ork i arbetet och arbetsförmågan i ett tidigt skede och hitta lämpliga lösningar på dem. Sådana är till exempel att minska arbetsbelastningen samt anpassa arbetsfördelningen eller arbetstiderna. Ibland är det bra att inkludera företagshälsovården där du av motiverade skäl har rätt att få en expertbedömning av din arbetsbelastning.

Det lönar sig att börja hantera problem som framkommer i arbetet och som stör arbetet på arbetsplatsen. På arbetsplatser med mer än 10 arbetstagare finns det alltid en arbetarskyddsfullmäktig som du kan diskutera belastningsfaktorer med.

    1. Diskutera med din chef så snart som möjligt efter att problemen uppkommit. Ofta kan chefen hjälpa dig att klara av arbetet genom en omstrukturering av arbetet.
    2. Om ditt arbete försvårats på grund av smärta eller nedsatt funktionsförmåga, be om hjälp av företagshälsovårdens experter, företagsläkaren eller företagsfysioterapeuten.  Du får stöd för din arbetsförmåga även om din arbetsgivare inte skulle ha skaffat sjukvårdstjänster från företagshälsovården. Stöd för arbetsförmågan ingår i företagshälsovårdens lagstadgade verksamhet.
    3. Det är ofta nyttigt att be företagsfysioterapeuten besöka arbetsplatsen för en bedömning av arbetets belastning och omstruktureringsbehovet av ditt arbete. På så sätt säkerställer ni att du kan fortsätta arbeta eller framgångsrikt återvända till arbetet efter en sjukledighet.
    4. Om problemen med att klara av arbetet fortsätter kan du föreslå ett nätverksmöte. I nätverksmötet deltar förutom du även din chef och en representant från företagshälsovården. Vid behov kan du be en arbetarskyddsfullmäktig eller förtroendevald att delta i mötet. På nätverksmötet går ni tillsammans igenom din funktionsförmåga och hurdant arbete du kan utföra. Detaljer kring din sjukdom behöver inte diskuteras. På nätverksmötet får du veta hur chefen kan stödja din återgång till arbetet och att du lyckas i arbetet eller minska ditt behov av sjukledighet.
    5. Vanligtvis kan du återvända från sjukledigheten till arbetet redan när den värsta smärtan har gått över och din funktionsförmåga återvänt tillräckligt. Detta kräver ofta att din chef är redo att omstrukturera ditt arbete eller utföra andra arrangemang. Det är viktigt att arbetsuppgifternas krav och möjligheter lämpar sig för din arbetsförmåga och att du kan fortsätta att återhämta dig i arbetet. 

Rytm, pauser och återhämtning

Sköt om att du återhämtar dig tillräckligt. Återhämtning består av återhämtningen under arbetsdagen och återhämtningen från arbetet. Fundera över vad som passar dig och ditt arbete. 

Återhämtningen under arbetsdagen innebär att du håller tillräckligt många pauser och återhämtar dig under dem. Om du till exempel arbetar stående kan du gå under pauserna för att få blodcirkulationen i benen i gång eller sitta för att vila benen. Om du däremot arbetar med händerna är det bra att göra några tänjningsrörelser för armar och händer och låta dem vila. En trevlig pausgymnastik kan utgöra en del av återhämtningen i arbetet. Om du har möjlighet att gå ut en stund eller utföra någon återhämtande aktivitet mitt under dagen kan de ge extra energi. Återhämtande i arbetet innebär även en förnuftig rytm i arbetet så att belastningen fördelas jämnare. Du kan till exempel fördela arbetsrörelserna på båda händer och arbeta turvis med händerna. Du kan även alternera arbetsfaserna som kräver sittande och stående eller utföra arbetsfaser som kräver mer styrka under förmiddagen och lättare under eftermiddagen när musklerna är trötta.

Återhämtning efter arbetet betyder att du återhämtar dig mellan arbetsskiften. Rekommendationen är att du har minst 11 timmar på dig att återhämta dig mellan arbetsskiften. På så sätt kan du i din återhämtning inkludera tillräckligt med sömn, motion, avslappning och andra fritidsaktiviteter som är viktiga för dig samt sociala relationer.

Var får jag hjälp?

Kontakta företagshälsovården i god tid när du har stöd och rörelseorganssymtom så att de inte blir långvariga. Ofta får du hjälp för dina symtom redan med några besök hos företagsfysioterapeuten. Särskilt om situationen drar ut på tiden eller blir värre och åtgärderna som vidtas på arbetsplatsen inte hjälper, är det bra att vända sig till en expert inom företagshälsovården.

Företagshälsan hjälper dig även med att återgå till arbetet efter en lång sjukledighet. Åtgärder som stöder återgången till arbetet förutsätter alltid överenskommelse på arbetsplatsen men företagshälsan kan delta i planeringen och komma överens om de anpassningar av arbetet som lämpar sig bäst för din situation. Företagshälsovården stöder dig även efter att du återvänt till arbetet. Därtill är det möjligt att med företagshälsovårdens stöd komma överens om att återgå till arbetet på deltid med hjälp av partiell sjukdagpenning eller en arbetsprövning som beviljas av företagshälsovården.

I omfattande och långvariga belastningssituationer kan du också kontakta arbetarskyddsmyndigheten. Du kan få råd från arbetarskyddsmyndigheten i frågor som gäller belastning, arbetarskydd och arbetshälsa. 

Läs mer om arbetarskyddsmyndighetens telefonrådgivning (tyosuojelu.fi)
Läs mer om företagshälsovården

Yrkesinriktad rehabilitering är ett alternativ vid försämrad arbetsförmåga

Yrkesinriktad rehabilitering kan vara ett alternativ om din arbetsförmåga är nedsatt och du inte kan utföra ditt arbete ordentligt. Målet med rehabiliteringen som ditt arbetspensionsbolag tillhandahåller är att du kan fortsätta arbeta eller återgå till arbetet efter din sjukledighet. Du kan ansöka om yrkesinriktad rehabilitering även om du inte har varit sjukskriven men sjukdomen försvårar ditt arbete bestående.

  1. Företagshälsovården

    Företagshälsovården stöder och främjar din arbets- och funktionsförmåga och är din partner i rehabiliteringsfrågor.

    Läs mer om företagshälsovården

  2. Yrkesinriktad rehabilitering

    Yrkesinriktad rehabilitering kan hjälpa dig när din arbetsförmåga och ditt hälsotillstånd har försämrats så att du inte klarar av ditt arbete ordentligt.

    Läs mer om yrkesinriktad rehabilitering