Fallexempel på psykisk hälsa

Mats går över till ett nytt team på sin egen arbetsplats. I det förra teamet har det varit brist på kompetent personal, varför Mats inte har kunnat ta semester på sommaren mer än de obligatoriska två veckorna. På sin första arbetsdag i det nya teamet frågar Mats sin chef om han kan ta semester i 1–2 veckor direkt samma månad.

Undvik detta

Chefen konstaterar att med tanke på introduktionen är det viktigt att Mats arbetar den första månaden. Chefen berättar att de har brist på arbetskraft, alltså kan Mats inte vara borta direkt i början. Efter tre veckor blir Mats sjukledig på grund av belastningssymtom.

Gör så här

Chefen tänker att det med tanke på introduktionen och arbetet skulle vara viktigt att Mats är på jobbet i början. Chefen vill ändå veta varför Mats önskar ta semester direkt när han börjat jobba. Mats berättar att han inte fått ta semester i mer än två veckor och att han känner att han har belastningssymtom, bland annat stresskänslighet och sömnstörningar. Därför önskar han ta semester.

Chefen kommer överens med Mats om en veckas semester och flyttar fram introduktionen. Utöver detta diskuterar chefen och Mats bland annat om arbetsmängden och möjligheterna till distansarbete. Chefen träffar Mats direkt efter semestern då man gör en bedömning av hur Mats klarar av arbetet och planerar när han kan ta sin andra semesterperiod.

På Lisas arbetsplats pågår ett iktigt projekt och chefen har uppmuntrat alla att få arbetet färdigt före årsskiftet. Alla arbetar övertid för att få projekte färdigt. Lisa upplever belastningssymtom då övertidsarbetet fortsätter vecka efter vecka. Lisas mamma har nyligen blivit sjuk och Lisa har två barn under skolåldern.

Undvik detta

Lisa diskuterar situationen med sin chef. Hon berättar att hon är nedstämd, utmattad och upplever att hon inte orkar arbeta övertid. Chefen uppmuntrar henne att orka ännu fram till julen så att projektet blir slutfört. Lisa utlovas en belöning för gott arbete.

Projektet blir klart före årsskiftet. Lisa och två andra arbetstagare blir sjukskrivna i en längre tid på grund av utmattingssymton och depression. Dessutom bestämmer sig en del av arbetstagarna att byta arbetsplats.

Gör så här

Chefen diskuterar med Lisa. Chefen försöker diskutera även med andra arbetstagare om hur de orkar med arbetet. Chefen konstaterar att alla är utmattade av arbetet. Chefen ber om hjälp från en annan avdelning så att arbetstagarna ska kunna minska övertidsarbetet. En bekant arbetstagare som gått i pension anställs till arbetsplatsen på deltid fram till årsskiftet.

Chefen kommer överens med Lisa om några lediga dagar. Efter ledigheten behöver hon inte arbeta övertid. Chefen följer upp hur Lisa orkar i arbetet genom att diskutera med henne. En del av arbetstagarna upplever att de orkar arbeta övertid och fortsätter med projektet. Med en del kommer man överens om att de inte arbetar övertid. Chefen diskuterar regelbundet med sina arbetstagare om situationen och deras arbetsbelastning. 

Johan har arbetat länge på samma arbetsplats och i samma team. Teamet får en ny arbetstagare som Johan upplever att ifrågasätter hans expertis och kompetens. Den nya arbetstagaren har frågat om olika mätare och program som används i arbetet. Johan känner inte till mätarna och programmen i fråga, alltså har han upplevt att frågorna är kritik på hans egen kompetens. Johan ligger i skilsmässa som även påverkat hans nattsömn och arbetsförmåga.

Undvik detta

Johan är irriterad och fåordig på mötena på arbetsplatsen. Chefen märker att Johan nästan somnar på ett av mötena. Chefen har hört att Johan ska skilja sig. Chefen tänker ändå att hen inte vill blanda sig i en erfaren arbetstagares privatliv.

Några månader senare berättar teamets arbetstagare till chefen att det blivit konflikter mellan Johan och den nya arbetstagaren. Johan vill till exempel inte alls prata om arbetsärenden med den nya arbetstagaren. Chefen skickar ett e-postmeddelande till hela teamet där hen berättar om betydelsen av samarbete och teamarbete. Chefen berättar att hen bokat en utvecklingsdag för hela teamet om två månader. Före utvecklingsdagen meddelar Johan att han kommer att vara sjukledig i två månader på grund av depression och väntar på en tid till en psykiatrisk poliklinik. Johans sjukledighet fortsätter sammanlagt i 11 månader till följd av medelsvår depression. Psykiatern föreslår ett nätverksmöte med företagshälsovården, eftersom Johan sannolikt inte kommer att beviljas rehabiliteringsstöd. Johan konstaterar att han inte kommer att återvända till sin gamla arbetsplats på grund av den nya arbetstagaren.

Gör så här

Chefen fäster uppmärksamhet vid Johans irritation och att han nästan somnar under ett möte. Chefen bokar tid för en gemensam diskussion. Johan berättar att han inte kan sova, har en pågående skilsmässokris och dessutom har teamets nya arbetstagare enligt Johan ifrågasatt hans kompetens. Johan känner sig överflödig både hemma och på arbetsplatsen.

Chefen berättar att hen värdesätter Johans kompetens och att man strävar efter att lösa arbetsplatsens konflikter på arbetsplatsen. Chefen bokar en gemensam diskussionstid med den nya arbetstagaren och Johan. Den nya arbetstagaren berättar att hen uppskattar Johans expertis och det framgår att konflikten mellan Johan och den nya arbetstagaren till största delen handlar om ett missförstånd. Chefen kommer också överens med Johan om att han i fortsättningen kan få utbildning i de nya programmen. Missförståndet mellan Johan och den nya arbetstagaren kan klaras upp.

Chefen hänvisar Johan till företagshälsovården och berättar att hen gärna deltar i mötet med företagsläkaren. Johan är sjukledig i tre veckor på grund av depression, varefter man i nätverksmötet kommer överens om en återgång till arbetet. Johans arbete omstruktureras tillfälligt så att det inte innehåller bundet arbete eller kundarbete. Återgången till arbetet genomförs med partiell sjukdagpenning, varvid Johan arbetar på deltid i tre månader. Därefter återgår Johan till arbete på heltid men arbetet har omstrukturerats. Chefen diskuterar med Johan om hur han orkar i arbetet och säkerställer att konflikterna inte fortsätter i teamet. Johan återvänder till sina egna arbetsuppgifter efter semestern.

Camilla har i ungdomen haft depression och en ätstörning. Hon har mått bra under de senaste åren och utfört sitt arbete utmärkt. Camillas arbetsplats övergår i snabb takt till distansarbete på grund av coronaviruspandemin.

Efter några veckor verkar Camilla frånvarande under distansmötena. Hon slår inte på kameran och tidvis uppför hon sig annorlunda än tidigare. Ibland deltar inte Camilla på mötena som överenskommet.

Undvik detta

Man ingriper inte i Camillas situation. Camilla söker sig till jouren. Hon blir sjukskriven i två månader och får en remiss till den specialiserade sjukvården där hon får köa i flera månader. Camilla konstateras ha depression och ett missbruksproblem. Camilla upplever att hon misslyckats och vill inte prata om saken med chefen eller företagsläkaren. Camilla funderar över att säga upp sig från sin arbetsplats.

Gör så här

Chefen kommer överens med Camilla om ett möte där kameran är påslagen. Camilla berättar att hon är nedstämd och att hon har svårt att klara av sina arbetsuppgifter.

Chefen kommer överens om att de ska hålla möte varje vecka. De kommer också överens om att Camilla bokar tid till företagshälsovården och att chefen kan delta i mötet. Camillas depression har återkommit. Hon är frånvarande från arbetet i tre veckor. Därefter återvänder hon till arbetet med partiell sjukdagpenning. Camillas behandling intensifieras på företagshälsovården med korttidsintervention och medicinering.

Jakob har insjuknat i en svår psykisk störning. Symtomen har lindrats till den grad att man planerat att han ska återgå till sin arbetsplats genom arbetsprövning som beviljats som yrkesinriktad rehabilitering. Jakob har partiell arbetsförmåga som mål (arbete i högst 20 h/vecka) och arbetsprövningen har planerats att pågå i ca ett halvt år. Jakob börjar arbeta tre dagar i veckan, fyra timmar per dag, och strävar efter att öka antalet arbetsdagar under arbetsprövningen. Jakobs arbete har anpassats under arbetsprövningen så att det är mindre brådskande.

Undvik detta

Jakob kommer till arbetsprövningen på sommaren. Det råder brist på arbetskraft på arbetsplatsen och Jakobs arbetstid ökas till 30 timmar under en månad. Enligt chefen klarar Jakob inte av arbetet och han slutar arbeta. Jakob får rehabiliteringsstöd även om de psykiska symtomen nu är lindrigare och inte har aktiverats under arbetsprövningen.

Gör så här

Jakobs arbetstid är fyra timmar per dag, tre dagar i veckan, under de första två månaderna. Under arbetsprövningen ordnar chefen uppföljningssamtal där man diskuterar en gradvis ökning i arbetstiden enligt hur Jakob mår. Jakob ökar antalet arbetsdagar i slutet av arbetsprövningen så att arbetstiden är 20 timmar i veckan. Jakob övergår från rehabiliteringsstödet till partiellt rehabiliteringsstöd och fortsätter arbeta på sin nuvarande arbetsplats. Jakobs psykiska symtom lindras. Han upplever att det är meningsfullt att han är tillbaka på jobbet och får stöd av sin arbetsgemenskap.