Så här stöder du som arbetstagare din psykiska hälsa i arbetet
Psykisk hälsa och främjande av den är en viktig del av din arbetsförmåga. Din psykiska hälsa påverkas både av dina egna handlingar och de omgivande förhållandena. Ta hand om dina egna resurser. Om arbetet är för belastande, ta det till tals med din chef.
Psykisk hälsa är en del av arbetsförmågan
Arbetsförmågan består av att ha tillräckliga resurser (bl.a. hälsa, kompetenser, värderingar, motivation) i förhållande till arbetets krav. Psykisk hälsa är däremot förmåga att klara av livets normala utmaningar arbeta och att uppnå resultat samt delta i den egna arbetsgemenskapens verksamhet. Att värna om och stöda den psykiska hälsan utgör alltså en viktig del av arbetsförmågan.
Identifiera och lyft fram belastningsfaktorer
Arbetskraven orsakar belastning. En lämplig belastning hör till arbetet och det går, och lönar sig inte, att försöka göra sig av med den helt och hållet. En viss belastning får förekomma. Däremot kan långvarig skadlig belastning hota din arbetsförmåga. Skadlig belastning kan orsakas till exempel av en för stor arbetsmängd, bristfälliga möjligheter till att hantera eller skapa en rytm i arbetet eller andra besvärliga förhållanden.
Arbetsgivaren är skyldig att sköta om att arbetstagarens hälsa eller säkerhet inte äventyras i onödan samt att arbetets risker identifieras och hanteras med lämpliga verktyg, åtgärder och anvisningar. Som arbetstagare har du ansvar för att lyfta fram eventuella problem, använda de tillgängliga verktyg som arbetsgivaren erbjuder samt iaktta åtgärder och anvisningar.
Diskutera arbetsbelastningen med din chef och ta upp situationer som känns problematiska i god tid och med låg tröskel. Vänta inte tills situationen blir alltför belastande. Låt dig inte heller nedslås om den första diskussionen inte ännu leder till åtgärder. Det kan vara svårt att bedöma och upptäcka psykisk belastning, särskilt när arbetet trots belastningen blir gjort.
Värna om dina egna resurser
Att identifiera och hantera belastning är ditt och din arbetsgivares gemensamt ansvar. Din arbetsgivare, dina närmaste och dina sociala nätverk kan stöda dina egna resurser, men de kan inte ta hand om dem för dig.
De viktigaste resurserna som stöder den psykiska hälsan är bland annat
- hälsosamma levnadsvanor, såsom sömn, kost och motion
- tillräcklig återhämtning och avslappning
- en meningsfull fritid
- upplevelsen av relevans
- socialt stöd, till exempel familj och vänner.
Det är även möjligt att lära sig och utveckla de färdigheter som stöder psykisk hälsa. Hanteringen av stress och tidsanvändning är nyttiga färdigheter i arbetslivet. Det är bra att även träna interaktion och emotionella färdigheter. Bra psykisk hälsa innebär inte problemfrihet och bekymmerslöshet. I psykisk hälsa ingår förutom att glädja sig åt framgångar även färdigheter och förmåga att klara av svårigheter i livet, en tillräcklig hantering av ångest och andra svåra känslor samt beredskap att bemöta förändringar.
Tidigt stöd är till för dig
Alla arbetsplatser ska ha avtalade modeller för tidigt stöd. Det betyder att om din chef är orolig för din arbetsförmåga ska hen ta upp det med dig. I bästa fall gås dessa diskussioner med en mycket låg tröskel, eftersom det hör till arbetsplatsens verksamhetskultur att bry sig om arbetstagarna och fråga hur de har det. Syftet med tidigt stöd är att identifiera eventuella problem som gäller ork i arbetet och arbetsförmågan i ett tidigt skede och hitta lämpliga lösningar på dem. Sådana är till exempel att minska arbetsbelastningen samt anpassa arbetsfördelningen eller arbetstiderna.
När det gäller psykiska problem, kan tTröskeln att diskutera om hur man orkar i jobbet kan ibland vara hög.
Det kan kännas tufft att erkänna att man inte orkar med eller klarar av jobbet. Man bör ändå komma ihåg att syftet med modellerna för tidigt stöd är att stöda din arbetsförmåga och förebygga mera allvarliga problem med arbetsförmågan. Avsikten är inte att utvärdera din arbetsprestation eller dig som arbetstagare. Kom ihåg att du kan själv ta initiativ till en diskussion med din chef om du oroar dig över hur du mår och orkar.
Det finns behov till tidigt stöd om du själv, dina närmaste, din chef eller dina kollegor upptäcker att du har
- koncentrationssvårigheter och gör mer slarvfel
- problem i interaktionen
- svårigheter att lära dig nya saker
- svårigheter att komma ihåg eller gestalta saker
- utmaningar att få arbetet gjort under normal arbetstid
- utmaningar i att hålla dina tidtabeller och löften
- försvagad arbetsmotivation
- ovanlig trötthet efter en arbetsdag
- ovilja att ta hand om dig själv.
Yrkesinriktad rehabilitering är ett alternativ vid försämrad arbetsförmåga
Yrkesinriktad rehabilitering kan vara ett alternativ om din arbetsförmåga är nedsatt på grund av psykiska problem och du inte kan utföra ditt arbete ordentligt. Målet med rehabiliteringen är att du kan fortsätta arbeta eller återgå till arbetet efter din sjukledighet.
Läs mer om yrkesinriktad rehabilitering
Var får jag hjälp?
Det lönar sig att börja hantera problem som framkommer i arbetet och som stör arbetet på arbetsplatsen. Om de psykiska problemen härrör sig till arbetssituationen kan de lösas bäst på arbetsplatsen. Om orsaken ligger utanför arbetsplatsen kan arbetsförmågan stödas genom en anpassning av arbetet eller genom att komma överens om flexibelt arbete. Enligt många undersökningar är arbete som utgångspunkt bra för den psykiska hälsan. Om du behöver åtgärder för att anpassa ditt arbete, diskutera med din chef. På arbetsplatser med mer än 10 arbetstagare finns det alltid en arbetarskyddsfullmäktig som du kan diskutera belastningsfaktorer med.
Särskilt om situationen drar ut på tiden eller blir värre och åtgärderna som vidtas på arbetsplatsen inte hjälper, är det bra att vända sig till en expert. Kontakta företagshälsan så att företagsläkaren eller företagshälsovårdaren kan utfärda en remiss till företagspsykologen. Ibland kan bara några diskussionsbesök räcka för att underlätta situationen. Diskussioner med experter hjälper också ofta då du har tydliga symtom på stress men det är svårt att identifiera orsaken till dem. För att boka tid till en företagspsykolog behöver du inte vara helt säker på att du behöver hjälp. Jämför situationen med att du till exempel skulle lida av besvärlig ryggsmärta. Då skulle du sannolikt boka en läkartid för att utreda orsaken till värken. Förhåll dig till psykisk hälsa på samma sätt som till hälsan i allmänhet: om du är osäker, utred saken med en expert.
Företagshälsan hjälper dig även med att återgå till arbetet efter en lång sjukledighet. Åtgärder som stöder återgången till arbetet förutsätter alltid överenskommelse på arbetsplatsen men företagshälsan kan delta i planeringen och komma överens om de anpassningar av arbetet som lämpar sig bäst för din situation. Företagshälsovården stöder dig även efter att du återvänt till arbetet. Därtill är det möjligt att med företagshälsovårdens stöd komma överens om att återgå till arbetet på deltid med hjälp av partiell sjukdagpenning eller en arbetsprövning som beviljas av företagshälsovården.
I omfattande och långvariga belastningssituationer kan du också kontakta arbetarskyddsmyndigheten. Du kan få råd från arbetarskyddsmyndigheten i frågor som gäller belastning, arbetarskydd och arbetshälsa.
Läs mer även om andra teman
-
Företagshälsovården hjälper dig
Företagshälsovården stöder och främjar din arbets- och funktionsförmåga och är din partner i rehabiliteringsfrågor.
Läs mer om företagshälsa -
Diskutera med din chef
Om du oroar dig för din arbetsförmåga, ta upp din oro med din chef.
Läs mer om tidigt stöd
